De delar med sig av sin forskning om hur AI förändrar arbetet, relationer och organisationskultur, och varför framtidens arbetsliv handlar om samspelet mellan människor och teknik.

Vi diskuterar hur AI påverkar identitet, känslor och samarbeten, de praktiska utmaningarna vid implementering och forskarnas bästa råd för att införa AI på ett smart och mänskligt sätt.

I det här avsnittet möter vi Lina Ejlertsson, forskare inom arbetsmiljö och hälsa, som utmanar idén om att återhämtning är individens eget ansvar. Med stöd i sin forskning visar hon hur pauser, natur, sinnesintryck och sociala faktorer påverkar vår energi – och varför återhämtning behöver byggas in i arbetsmiljön.

Vi pratar om mikropauser, kognitiv belastning och hur både hjärna och kropp signalerar när återhämtningen brister. Vi utforskar också naturens roll, hur arbetsmiljöer i sig kan dränera oss – och vad organisationer konkret kan göra för att skapa ett mer hållbart arbetsliv, där både ledare och medarbetare är en del av lösningen.

I det här avsnittet gästas vi av Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och en av Sveriges ledande forskare inom det digitala arbetslivet.

Digitaliseringen har gett oss friheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om, nämligen möjligheten att arbeta var som helst och när som helst. I och med detta suddas gränserna mellan arbete och privatliv alltmer ut. Vad gör det egentligen med vår stress, vår återhämtning och våra relationer på jobbet?

Vi pratar om hur vi kan skapa hållbara gränser i ett gränslöst arbetsliv, vilka vanor som hjälper oss att återhämta oss i en alltid-på-kultur och vad som händer när robotar och AI inte längre bara är verktyg – utan börjar bli våra kollegor.

Vi pratar om tabun och myter – både hos individer och på arbetsplatser – och diskuterar hur ledare och HR kan arbeta mer proaktivt och lyfter konkreta exempel på åtgärder som fungerar och vilka positiva effekter ett öppnare förhållningssätt kan ge, både för individen och organisationen. Avsnittet tar även upp hur digitala verktyg, rådgivning, workshops och utbildningar kan samverka för att ge rätt stöd i rätt tid.

Gäster är Anna-Karin Alderin, initiativtagare till studien, och Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och forskningsledare för den svenska studien. Tillsammans utforskar vi vad som faktiskt händer när organisationer inför modellen 100–80–100: bibehållet värdeskapande, kortare arbetstid och oförändrad lön.

Samtalet utgår från resultaten i den svenska studien och belyser hur deltagande verksamheter praktiskt hanterat arbetstidsförkortningen samt vilka effekter det haft på motivation, kreativitet och engagemang. Samtidigt diskuteras risker, utmaningar och kritiska perspektiv, vilket sätter arbetstidsfrågan i ett större sammanhang och visar varför den är central för både konkurrenskraft och ett hållbart arbetsliv.

Gäster är Karin Allard, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Anders Pousette, forskare och universitetslektor vid Psykologiska institutionen. Tillsammans berättar de om sin studie ”Trygg och genusmedveten arbetsmiljö” och varför nyckeln ofta finns i organisationsklimatet – inte bara i policydokumenten. Vi pratar om gråzoner, tystnadskultur, ledningens ansvar, varför det förebyggande arbetet ofta blir svårt att omsätta i praktiken – och hur det kan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Dessutom får du höra om ett nytt verktyg under utveckling som hjälper organisationer att mäta och diskutera klimatet kopplat till könsdiskriminering och sexuella trakasserier – och hur arbetsplatser kan vara med och bidra i nästa steg.

En konkret, forskningsnära och praktiskt användbar start på en ny säsong

Vi pratar om varför vissa människor håller fokus när andra tappar det, varför personlighetstester ofta missar målet – och hur stress, sömnbrist, avbrott och öppna kontorslandskap kan få hjärnans styrsystem att krascha. Dessutom: vad ledare faktiskt kan göra för att skapa hållbar prestation, och om AI kan hjälpa oss att bli mer – eller mindre – mänskliga. 

Petri reder ut vad femfaktormodellen (Big Five) egentligen mäter, varför den är så robust, vad den generella personlighetsfaktorn (GFP) är och hur personlighet hänger ihop med prestation, ledarskap och välmående. De pratar också om mörka personlighetsdrag, den omdiskuterade “Dark Triad” vs “Dark Factor”, och vad forskningen faktiskt säger om riskbeteenden, etik och urspårning på jobbet. 

Samtalet glider vidare in på arv vs miljö, fri vilja, självinsikt och hur AI och språkmodeller börjar användas för att mäta personlighet – inte bara med tester, utan genom hur vi skriver, talar och beter oss. 

Ett avsnitt för dig som jobbar med rekrytering, ledarskap, HR – eller bara är nyfiken på dig själv och andra. 

Samtalet kretsar kring varför så många AI-projekt fortfarande är teknikdrivna, vilka risker som uppstår när verksamheter lutar sig mot språkmodeller från stora amerikanska techbolag, och hur det påverkar makt, kontroll, demokrati och språk. Pontus delar konkreta exempel på hur AI kan stödja snarare än ersätta professioner — bland annat inom akutvården — och varför mindre, specialiserade modeller ibland är både smartare och mer hållbara än storskaliga lösningar. 

Vi berör också frågor om etik, upphovsrätt och arbetsvillkor för dem som producerar data, liksom AI:s klimat- och resursavtryck samt hur ledningar och politiker kan ta ett mer informerat ansvar. Dessutom diskuterar vi vad studenter och medarbetare behöver förstå för att använda AI på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Pontus avslutar med en tydlig uppmaning: nöj dig inte med de enkla svaren — läs på, ifrågasätt och bygg din egen kunskap om AI. 

Utifrån forskningsprojekten Preparing for AI transformation och Proactive organisation and work design for AI integration pratar vi om varför AI-arbetet inte är ett teknikprojekt utan ett förändrings- och lärandeprojekt, vilka beredskapsmekanismer som behöver finnas på plats och hur HR kan ta en aktiv roll i att leda utvecklingen. 

Samtalet handlar om de etiska utmaningar och möjligheter som uppstår när AI blir en del av HR-arbetet. Christoffer delar insikter om hur frågor som rättvisa, transparens och ansvar hamnar i fokus när algoritmer används för att fatta beslut om människor. Han beskriver konkreta dilemman – som t ex vad som händer när en AI gör ett felaktigt urval i en rekrytering – och väcker den viktiga frågan: vem bär egentligen ansvaret då? 

Men samtalet stannar inte vid riskerna. Vi blickar också framåt mot AI:s potential att effektivisera HR, frigöra tid och stärka medarbetares välbefinnande – om tekniken används på ett etiskt hållbart sätt. Christoffer menar att HR kan ta en ny och viktig roll som organisationens ”etikväktare”, men att det kräver ny kompetens inom både teknik och etik. 

Lyssna för att få nya perspektiv på hur HR kan forma framtidens arbetsliv – där tekniken tjänar människan, inte tvärtom. 

Jonathans avhandling beskriver ett nytt etos i arbetslivet, där unga inte längre söker “det rätta valet” utan försöker hålla alla dörrar öppna. Men leder den här ständiga optimeringen till frihet – eller blir den i sig en börda? Vi pratar också om hur gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, och om hans nya begrepp “hyper-engagerad” och “hypo-disengaged”, som fångar vår tids syn på engagemang på ett nytt sätt. 

Ett samtal om framtidsångest, möjlighetsmaximering – och vad både unga och arbetsgivare kan lära av forskningen. 

Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.

Sedan vårt senaste möte med Louise har hon skrivit en ny bok om det närliggande begreppet psykologisk trygghet. Vi samtalar om hur företag och myndigheter kan verka för psykologisk trygghet och öppna samtal. Att vägen mot psykologisk trygghet inte alltid är enkel, utan den bygger på förmågan att både sätta gränser och riva dem. Vidare pratar vi om vikten att hantera tystnadskultur och hur man skapar ett klimat där anställda vågar tala öppet om åsikter, tankar och misstag.

I detta avsnitt av Fråga forskaren möter du Henrik Eriksson, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola, som delar med sig av 20 års forskning inom området. Henrik sammanfattar och delar med sig av principer och arbetssätt som ligger bakom riktigt framgångsrika verksamheters sätt att organisera och bedriva sin verksamhet.

Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag.

Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön.    

Vi pratar om varför bokens budskap är mer aktuellt än någonsin i en tid där världen blir alltmer polariserad. Samtidigt växer behovet av att förstå varandra över gränserna – att lyssna, mötas och våga lämna våra bubblor. Emma berättar vad som inspirerade henne att skriva boken, vad bubbelhoppning faktiskt innebär och vilka förmågor vi behöver träna för att kunna förstå oliktänkande. Vi pratar om hur bubbelhoppande kan tillämpas i vardagen, både privat och i arbetslivet, varför det är så svårt att lämna sin egen bubbla – och vad vi som individer och organisationer kan göra för att bevara och utveckla modet att förstå världen bortom vår egen.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i begreppet job crafting – de förändringar medarbetare själva gör i sitt arbete för att skapa mer mening och engagemang, och som samtidigt kan öka både välbefinnande och effektivitet. Gäst i detta avsnitt är Ellen Jaldestad, forskaren bakom en avhandling som visar att job crafting inte bara stärker arbetsglädjen, utan också minskar personalomsättning, bygger socialt kapital i arbetsgrupper och till och med påverkar när vi väljer att gå i pension.

Vi pratar om vad som skiljer job crafting från traditionell arbetsutveckling, varför det är särskilt relevant i dagens arbetsliv – och hur organisationer konkret kan komma igång. Ett avsnitt för dig som vill förstå – och vara med och forma – framtidens arbetsliv.

Så här års är löneförhandlingar, lönerevisioner och lönesamtal i fokus hos många organisationer. Samtidigt pågår en aktuell debatt om att kvinnor "jobbar gratis efter kl. 16:12" – en symbolisk markering av de kvarstående löneskillnaderna mellan könen.

I detta poddavsnitt möter Johan och Zorica Richard Wahlund, professor i företagsekonomi och chef för Centrum för medie- och ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. Richard delar med sig av sin forskning om studenters löneförväntningar, med särskilt fokus på skillnader mellan kvinnor och män.

Samtalet kretsar kring hur självbild påverkar löneförhandlingar, varför kvinnor ofta tenderar att värdera sin kompetens lägre än män, och hur detta i sin tur påverkar löneutfallet. En ny pågående studie bekräftar dessa mönster. Avslutningsvis delar Richard med sig av konkreta råd till både kvinnor och arbetsgivare.

I detta avsnitt möter vi Erica Falkenström, forskare i organisationsetik, för att utforska vad etik egentligen innebär och varför den inte ska förväxlas med sunt förnuft. Vi diskuterar etikens historiska rötter och dess roll i dagens arbetsliv. Vilka verktyg finns för att systematiskt arbeta med etik i organisationer? Vad innebär det att vara en etiskt kompetent ledare? Och hur kan vi identifiera och förebygga riskfyllda etiska situationer innan de blir problem? 

Erica delar också sina tankar om begreppet ”rationella emotioner” och hur de kan hjälpa ledare att fatta bättre beslut i moraliskt laddade situationer. Dessutom lyfter vi de vanligaste etiska dilemman som organisationer står inför idag – och varför HR:s roll i dessa frågor kommer att bli allt viktigare i framtidens arbetsliv. 

Vår gäst Robin Jonsson, universitetslektor vid Karlstads universitet och involverad i forskning om faktorer som påverkar arbetslivsdeltagande före och efter pension, delar med sig av aktuella insikter och forskning. Vi pratar bland annat om vad åldersmedvetet ledarskap är och varför det behövs, samt vilka organisatoriska åtgärder som är viktiga för att möjliggöra ett längre arbetsliv. Robin berättar också om forskningsprojektet "Arbete och Pensionering" som genomförts i Göteborgs stad. Vi diskuterar resultat kring pensionspreferenser – vilka vill och kan jobba vidare efter 65 år och vad betyder det för arbetsgivare? Dessutom fördjupar vi oss i begreppet kapabilitet och varför individuell och organisatorisk kapabilitet är centralt för att lyckas med åldersmedvetet ledarskap. Ett samtal för alla som jobbar med ledarskap, HR och organisationsutveckling och som vill förstå hur vi skapar ett hållbart arbetsliv när fler förväntas jobba längre. 

En stor utmaning för HR är att fortsatt vara relevanta i en föränderlig tid och det humana perspektivet kommer vara än viktigare i en teknologisk framtid, där behovet av ständig kompetensutveckling är stor. Nyfikenheten behöver därför vara den största drivkraften och den egna transformationen för HR in i framtiden kräver en annan syn på sig själv. En spännande resa som aldrig tar slut. 

I detta avsnitt av Fråga Forskaren får du möta Susanne Tafvelin och Hanna Irehill från forskargruppen CoLeadRs (Umeå universitet). Med deras hjälp fortsätter Johan och Zorica vara nyfikna på unga chefer och vilka förutsättningar verksamheter behöver bidra med för att unga chefer ska kunna utöva ett gott ledarskap. Vad är det som får unga chefer att trivas och vilja stanna kvar i rollen som chef? Vilka risk- och friskfaktorer bidrar till att hjälpa respektive stjälpa unga chefer? Hur förhåller sig unga chefer till chefsrollen och sin chefsidentitet?

Du får också ta del av CoLeadRs nya guide som bygger på två svenska forskningsprojekt om unga chefers förutsättningar. Forskningsprojekten genomfördes under 2018–2023 vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.

Syftet med denna guide är att underlätta för organisationer som vill säkerställa goda förutsättningar för unga att trivas och utvecklas i chefsrollen.

• Ladda ner guiden ”UNG OCH CHEF” här: https://hrforeningen.se

Detta är några av frågorna som Johan och Zorica utforskar närmare i detta avsnitt tillsammans med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik och centrumledare för Encell - Nationellt centrum för livslångt lärande, vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

I detta avsnitt möter Zorica och Johan, Therese Monstad, universitetslektor och biträdande prefekt vid Institutet för informatik och media vid Uppsala universitet. Tillsammans utforskar de kommunikationens roll vid förändring och vikten av kompetensutveckling inom kommunikation för både chefer och medarbetare, för att kunna kommunicera på ett bra sätt i dagens distribuerade arbetsliv.

Andreas Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX Competence Centre. Andreas har forskat om kompetensförsörjning, arbetsplatslärande och ledarskap under många år. Han är särskilt intresserad av att förstå hur möjligheter för lärande och utveckling skapas i det dagliga arbetet genom stöd av chefer, ledare och HR. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken:  Human  Resource  Development: att utveckla individer, grupper och organisationer.  Just nu fokuserar Andreas sin forskning om hybridledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.

Alexander Rozental är legitimerad psykolog, docent och lektor vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Alexander forskar om bedömning och behandling av psykisk ohälsa, framför allt prokrastinering och perfektionism. 

Andrea Eriksson är docent vid avdelningen för ergonomi på KTH sedan 2016. Andrea forskar främst om ledarskap och arbetsorganisation och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö. 

I dagens Fråga Forskaren-avsnitt träffar Johan och Zorica Claudia Bernhard-Oettel, professor i arbets-och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Samtalet belyser om, och på vilket sätt, olika anställningsformer/anställningskontrakt påverkar arbetsvillkoren, arbetsrelaterade attityder och beteenden samt hälsa & välbefinnande. 

Utgångspunkten för dagens samtal är ett större forskningsprogram som heter NOWSTARS och som bedrivs på Stockholms universitets psykologiska institution. Programmets målsättning är att klargöra vad olika anställningsvillkor och otrygghet kan betyda för kvinnor och män i olika skeden av livet, i olika yrken, branscher och sektorer för att göra det möjligt att utveckla villkor för ett hållbart arbetsliv.  

Kristian Stålne är civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i byggnadsmekanik och lektor i byggteknik vid Malmö universitet. Han har efter disputation 2009 bidragit till forskningen i vuxenutveckling med fokus på stadieteorier för komplexitet och meningsskapande och är medgrundare till forskningsnätverket European Society for Research in Adult Development. Kristian är för närvarande forskningsansvarig för andra fasen av Inner development goals där vi försöker besvara frågan om hur vi kan utveckla våra inre förmågor så vi bättre kan svara an mot de 17 globala utvecklingsmålen. 

Annika Engström är docent i arbetsorganisation vid tekniska högskolan i Jönköping och har disputerat i pedagogik med inriktning mot lärandet i organisationer. I sin forskning fokuserar hon på ledning och organisering av lärande i industriella verksamheter, där förmågan att hantera det dagliga arbetet i samklang med utveckling av ny teknik och nya arbetssätt inte allt för sällan ger upphov till motstrida och paradoxala förhållanden som är intressanta att utforska. Annikas expertis ligger inom ramen för det mellanmänskliga samspelet i organisationer där avancerad teknik integreras i arbetsprocesserna.  

Även om arbetet pågår för fullt med att analysera resultatet får vi en inblick i delar av det svenska resultatet. Vi svarar bland annat på frågorna:     * Vad har förändrats och utvecklats sedan den senaste studien 2014?   * Vad för kompetenser/bakgrunder skulle behövas i ett HR-dream team?   * Vad kan organisationer och företag i allmänhet och HR funktionen i synnerhet lära och ha för nytta av studiens resultat? 

Vi pratar också om de specifika förutsättningar gällande styrning och ledning inom starka professions- och kunskapsintensiva organisationer och hans senaste studie av tre globala organisationer av denna typ som pekar på tre områden som chefer måste balansera: skapande av legitimitet genom framgång i kärnverksamheten, utövande av balanserad kontroll samt politisk fingertoppskänsla. 

Vi pratar om Kristinas och Calles forskningsprojekt ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv” som belyser hur gränser mellan arbetsliv och privatliv kan hanteras för att värna ett hållbart arbetsliv i ett alltmer digitaliserat samhälle. Vi pratar kring de sju gränshanteringsstrategier som identifierats i deras forskning, vilken roll tekniken spelar och hur dessa strategier kan vara behjälpliga att hantera de numera flytande gränserna mellan arbete och övrigt liv. Gränsdragningsstrategierna är användbara och nyttiga att vara medveten om. De är också bra att diskutera både på jobbet och inom familjen eftersom den strategi jag väljer också påverkar de runt omkring mig.  

Per Thilander är universitetslektor vid sektionen för Management och Organisation, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet och forskare inom bland annat HR-organisering, samspelet mellan HR och linjechefer, digitalisering och HRM, ledarskap samt organiserionsförändring. Per är också anställd som HR-lektor och senior rådgivare inom Västra Götalandsregionen där har arbetar med olika HR-utvecklingsprojekt.  

Vi kommer in på betydelsen av lönekriteriernas utformning, hur de bör konkretiseras samt vikten av en gemensam förståelse och förberedelse av vad det är man som enskild medarbetare förväntas prestera utifrån kriterierna både bakåt och framåt för att påverka sin prestation och därmed sin löneutveckling. Hur ser Bengt på möjligheterna och hur ser han på svårigheterna med att få individuell lönesättning att fungera? Vilka faktorer motiverar eller demotiverar?  

Bengt Larsson är professor i sociologi vid Linneuniversitetet och Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är inom området ekonomisk sociologi/ekonomi och samhälle. Han forskar för närvarande om partsrelationer i Europa, samt individuell lönesättning. 

Så här års pågår löneprocessen i många organisationer med bland annat lönesättning, arbetsvärdering och lönekartläggningar. Tillsammans med Anna utforskar och reflekterar vi kring vad som är viktigt att beakta i arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggningar samt hur man i större utsträckning kan integrera arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggning så att det blir en hävstång i jämställhets- och mångfaldsarbetet. Vidare pratar vi om vad man lokalt kan göra som chef, HR och facklig organisation på en starkt könsuppdelad arbetsmarknad som den svenska.    

Tillsammans med Zorica och Johan har han en dialog kring ”Den lärande organisationen 2.0” och hur Styr- och ledningssystem påverkar lärande.  

Är tillitsbaserad organisering och ledning det bästa då man vill skapa en lärande kultur och en lärande organisation? Vilka verktyg kan stödja arbetet med lärande? Det är några av de frågor som diskuteras. 

Samtalet handlar om ohövliga beteenden på våra arbetsplatser. Kristoffer berättar om vad ohövligt beteende faktiskt är, vilka orsaker som kan ligga bakom och varför frågan är viktig att lyfta.

Ohövliga beteenden kan vara väldigt vardagliga och subtila, men kan göra stor skada för både de som utsätts, och även för de som ser på. Hanteras inte frågan kan den få stora konsekvenser för hela organisationen.  

Kristoffer ger även tips kring förebyggande åtgärder för att skapa ett sunt socialt klimat.  

Linda är verksam inom Ratio forskningsinstitut. Hon har bland annat forskat inom Empowerment och gig ekonomin. Tillsammans med kollegorna Susanna Allstrin, Jonas Grafström och Lotta Stern har hon sammanfattat den forskning som idag finns kring distansarbete efter Covid19. I dagens avsnitt av Fråga Forskaren vikarierar Lena Bjurner för Johan som fick förhinder. Zorica är med och håller i samtalet som vanligt. 

Mats menar att värdegrundsarbetet i många organisationer inte ger något värde utan stannar vid några värdeord. Enligt Mats har organisationer ofta inte tänkt igenom varför de initierar arbetet och vad det ska leda till. Arbetet behöver inkludera de riktiga utmaningarna och frågorna i organisationen för att göra nytta menar han.    

I avsnittet belyses sambandet mellan god arbetsmiljö och högre prestation hos medarbetare samt organisationers förmåga att kunna attrahera och behålla dem. Frågor om hälsa, välmående, säkerhet det vill säga ett hållbart arbetsliv är viktiga frågor för verksamhetens produktivitet, tillväxt och lönsamhet. Ulricas forskning visar att frågorna bör adresseras i styrelserummen i större utsträckning. Vilken kompetens behöver tillföras till styrelserna för att få upp dessa frågor på agendan? Hur bedrivs frågorna på ett proaktivt sätt med tydlig riktning och uppföljning? Hur skapar styrelser och ledningen ”verkstad” och går från ord till handling när det gäller att skapa förutsättningar att utveckla ett hållbart arbetsliv? Det är områden som berörs i detta avsnitt tillsammans med Ulrica.  

Vi diskuterar bl a effekterna av att allt fler chefer arbetar på interimsbasis. Hur påverkar det kultur och värderingar och vad är viktigt för att få ut full potential av en chef som är inne under en kortare period? Vi pratar även om varför företeelsen bara ökar och vilka fram- respektive baksidor som finns med det och hur vi och våra organisationer påverkas av en allt flexiblare arbetsmarknad. Med Johan och Zorica på ”hemmaplan” kring interim och den engagerade Victoria Rubin utlovas ett spännande avsnitt med mycket intressanta tankar med relevans för dagens arbetsliv.

I ett arbetsliv som blir alltmer komplext, högspecialiserat och kunskapsintensivt blir det viktigt att kunna samarbeta i tvärfunktionella projekt och grupper. Varför är det viktigare än någonsin att som grupp förstå vilket uppdrag man har? Varför är det så viktigt att ta hand om sina kollegor och sitt team?   

Tillsammans med Christian diskuteras också vad som händer framåt och hur vi kan verka för samarbete och samverkan inom team i den hybridarbetets tid som vi ser framför oss att vi kommer att verka i framöver. Vilka utmaningar ska vi se upp med och hur kan man arbeta med dem.  

Avsnittets tema är personlighetstester. Ett spännande ämne som skapar många frågeställningar och saker att reflektera kring. I avsnittet pratar vi om två tydliga läger: för och emot. Också den ständigt relevanta frågan om vad man egentligen mäter och hur det predicerar individens framtida arbetsförmåga.

Under Zorica och Johans 25 år i HR-Sverige har tilltron till tester varierat. På senare år har tester återigen varit i ropet och bland annat setts som en lösning för att uppnå fördomsfri rekrytering – medan vissa ifrågasätter dess verkan.

I avsnittet diskuterar vi hur den digitala utvecklingen sker i en konservativ bransch, som juristbranschen är. Vi pratar även om vad du som ledare eller aktiv inom HR behöver tänka på för att få till en givande och effektiv utvecklingsprocess inom tech-området. Charlotta bjuder även oss lyssnare på mindre lyckade digitala satsningar samt vad hon ser kommer härnäst inom detta viktiga och intressanta område.

Andreas Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX Competence Centre. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken Human Resource Development: att utveckla individer, grupper och organisationer.

Just nu fokuserar Andreas sin forskning om distansledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.

I avsnittet möter vi Lena Lid Falkman, en efterlängtad gäst hos Fråga forskaren. Lena hjälper oss reda ut allt kring framtidens arbetsplats och vad forskning visar. Hon pratar också om digitalt ledarskap och hur det skiljer sig från det traditionella ledarskapet.

Lena Lid Falkman är lärare och forskare på Handelshögskolan i Stockholm sedan 1998 samt lektor i arbetslivsvetenskap på Karlstad universitet sedan 2020. Hon är också en uppskattad föreläsare på företag och myndigheter. Nyligen släppte hon boken ”Sweden Through the Crisis” som handlar om hur pandemin påverkar våra arbetsplatser och arbetsliv.

Ett spännande avsnitt där Charlottes forskning möter Zoricas och Johans långa erfarenhet från frågorna i det praktiska arbetslivet.

Maria är universitetslektor vid Försvarshögskolan i Karlstad och tillhör Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Hon är även fil.dr. i psykologi och forskar huvudsakligen om destruktivt ledarskap, tillit och arbetstillfredsställelse.

Charlotta Stern är professor i sociologi med inriktning organisation och arbete vid Stockholms universitet och vice VD för Ratio, ett fristående forskningsinstitut där forskning om arbetsmarknad och lönebildning är särskilt prioriterad. Hon är även programansvarig för Ratios arbetsmarknadsprogram. Sterns forskningsfokus är: anställningsskydd (las), informella kontrakt, kollektivavtal, medbestämmande, institutionell förändring.

Om Louise BringseliusLouise Bringselius är filosofie doktor, docent och organisationsforskare vid Lunds universitet, med särskild inriktning mot offentlig sektor. Hennes forskning sträcker sig över 20 år och berör ämnen som organisationsförändring, kultur, ledarskap, styrning, tillsyn – samt idag framför allt tillit och tillitsbaserad styrning. År 2017-2019 var hon forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen. Hon har även varit marknadschef på ett IT-bolag samt strateg i den centrala HR-ledningsgruppen vid en av Sveriges större regioner. Hon är också aktiv som debattör och krönikör. I juni 2021 släpps hennes nya bok om tillitsbaserat ledarskap.

Om Mattias AxelsonMattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning.

Vid Handelshögskolans Executive Education utbildar han chefer och ledare. Mattias föreläser i många sammanhang om scenarioplanering, strategiutveckling och innovation.

Han är aktuell med boken Dold potential – så skapas innovation utanför kärnaffären. Tidigare han givet ut boken Växla upp innovationskraften.

https://www.mattiasaxelson.se/dold-potential

Om Mattias Axelson Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning.

Vid Handelshögskolans Executive Education utbildar han chefer och ledare. Mattias föreläser i många sammanhang om scenarioplanering, strategiutveckling och innovation.

Han är aktuell med boken Dold potential – så skapas innovation utanför kärnaffären. Tidigare han givet ut boken Växla upp innovationskraften. https://www.mattiasaxelson.se/

Stefan hjälper oss att förstå vad medarbetarskap är och vad man behöver adressera när man jobbar med att utveckla medarbetarskapet på våra arbetsplatser. Vilka beteenden behöver vi se mer av och förstärka för att främja gott medarbetarskap och hur hänger medarbetarskap och ledarskap ihop, och om det hänger ihop? Kan man med fördel utveckla dem tillsammans som team? Är tillit och psykologisk trygghet en effekt av bra medarbetarskap och varför är det så viktigt i dagens arbetsliv?

De som bedriver forskning på detta intressanta och högaktuella ämne är Andreas Werr, professor på institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan i Stockholm och Philip Runsten PhD vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare och senior konsult på Influence.

Maria är författare till boken Destruktivt ledarskap och det är det vi fokuserar på i detta avsnitt, vad är t ex skillnaden mellan aktivt och passivt destruktivt ledarskap?

Stefan har tidigare studerat alltifrån chefsförsörjning hos svenska företag till verkställande direktörers tidsanvändning och deras ledarskap i praktiken.