I avsnitt 6 berättar vi historien om hur vattnet – bokstavligen – drev fram Sveriges industrialisering. Under 1800-talet växer Norrköping fram som ett av landets viktigaste industriella centra, med industrilandskapet längs Motala ström i hjärtat. Här byggs fabriker, kvarnar och verkstäder tätt intill varandra, alla beroende av den kraft som vattnet levererar.

Sverige är på väg bort från det agrara samhället, men industrialiseringen befinner sig fortfarande i sin linda. För att skapa tillväxt krävs nya produktionsformer, ny teknik – och inte minst tillgång till energi.

I Norrköping möts alla dessa förutsättningar. Motala ström driver maskinerna, och staden utvecklas snabbt till ett centrum för textilindustri och tidig fabrikstillverkning. Ett nytt samhälle tar form, präglat av arbete, produktion och urbanisering.

Industrilandskapet blir en symbol för Sveriges stora omvandling – från jordbruk till industri, från lokala ekonomier till nationell tillväxt. Här läggs grunden för det moderna Sverige och för den ekonomiska utveckling som skulle följa under de kommande hundra åren.

I avsnitt 5 berättar vi historien om hur ekonomin – bokstavligen – släpptes fri för att förändra Sverige.

Under mitten av 1800-talet genomförs en av de mest avgörande reformerna i svensk historia: näringsfrihetsreformen. I centrum står Johan August Gripenstedt: finansminister, liberal reformator och drivande kraft bakom avskaffandet av skråsystemet.

Sverige var vid den här tiden ett fattigt jordbruksland, där näringslivet var hårt reglerat och möjligheterna att starta företag begränsade. Yrken styrdes av skrån och rörligheten i ekonomin var låg. För att skapa tillväxt krävdes en ny ordning.

Näringsfriheten blev början på en genomgripande omvandling av den svenska ekonomin. Nya företag växte fram, handeln ökade och människor fick större frihet att arbeta och försörja sig. Entreprenörskap, konkurrens och ekonomisk rörlighet tog plats – och reformen lade grunden för industrialiseringen och Sveriges utveckling till en modern exportnation.

I avsnittet berättar vi historien om hur jorden bokstavligen lades om för att förändra Sverige. Under 1700-talet genomförs en av de mest genomgripande reformerna i svensk historia: Storskiftet. Ett försök att bryta upp det gamla bysystemet, samla splittrade jordlotter och skapa ett mer effektivt jordbruk.

Sveriges jordbruk var vid den här tiden ineffektivt. Marken låg utspridd i smala remsor, och produktionen räckte inte till för en växande befolkning. För att möta framtiden krävdes något radikalt – en ny ordning.

Storskiftet blev startskottet för en omvandling som inte bara förändrade landskapet, utan också människors vardag. Gårdar flyttades, byar splittrades och relationen mellan människor, mark och arbete ritades om i grunden. I stället tog idéer om effektivitet, äganderätt och ekonomisk rationalitet allt större plats.

Det här är berättelsen om reformen som lade grunden för kommande skiften, industrialiseringen – och i förlängningen det moderna Sveriges framväxt.

År 1668, mitt under stormaktstidens dramatik, grundas det som i dag är Sveriges riksbank – världens äldsta ännu verksamma centralbank. Den växer fram ur spillrorna av Stockholms Banco, vars spektakulära kollaps skakar förtroendet för både pengar och krediter i hela riket. I en tid präglad av krig, svajiga valutor och ekonomisk oro ställs en avgörande fråga: hur skapar man stabilitet när själva värdet på pengar står på spel?

Genom århundradena utvecklas Riksbanken från en försiktig bankinstitution till en av de mest inflytelserika aktörerna i Sveriges ekonomi – med ansvar för räntor, inflation och finansiell stabilitet. En institution som sällan märks i vardagen, men som kliver fram när kriser hotar att skaka samhället i grunden. Det här är berättelsen om pengar, förtroende och makt – och om hur en enda institution kan forma ett lands ekonomiska och politiska öde.

I dagens avsnitt berättar vi historien om Falu koppargruva, där brytningen började redan runt år 1000. Under medeltiden växte gruvan snabbt och blev Europas viktigaste källa till koppar.

På 1600-talet stod Falun för två tredjedelar av världens kopparproduktion och var Sveriges största arbetsplats, med över tusen arbetare. Här skapades enorma rikedomar, ny teknik och livlig handel – men också en hård och riskfylld tillvaro som bidrog till den krigsekonomi som lade grunden för Sveriges stormaktstid.

Det här är berättelsen om berget som byggde Sverige.

Och om priset som betalades för det.

Podden ges ut av Fokus, sponsras av Fredrik Gradin och produceras på Beppo.

Hur hänger allt det här ihop egentligen?

Avsnittet sponsras av Fredrik Gradin och ges ut av Fokus.